SFS
Vad är SFS?
Sveriges förenade studentkårer (SFS) är ett samarbetsorgan för cirka 65 av Sveriges studentkårer. Bland SFS medlemmar finns alla sorters kårer, allt från mindre kårer med runt 30 medlemmar till riktigt stora med 33 000 studenter. Medlemskårerna omfattar dessutom studenter från alla olika utbildningsinriktningar. Totalt omsluter SFS cirka 270 000 av landets 350 000 studenter som "medlemmars medlemmar".
SFS har till uppgift att företräda sina medlemmars intressen samt bevaka och sprida information om utbildnings-, forsknings- och studiesociala frågor som rör studenternas situation på ett nationellt plan. SFS grundläggande uppgift är lobbyverksamhet, vilket betyder att SFS agerar och påverkar regering, riksdag, departement och statliga verk så att dessa ska fatta beslut som är så gynnsamma som möjligt för studenter. Exempel på detta är studentens rätt till studiemedel, studentbostäder, allehanda kvalitetsfrågor i grund- och forskarutbildning, rättsäkerhet och internationalisering. SFS är den enda av regeringens remissinstanser i utbildningspolitiska frågor som enbart består av studenter.
SFS arbetar bland annat gentemot Högskoleverket, Centrala Studiestödsnämnden och Verket för högskoleservice där SFS också nominerar representanter till olika grupper, styrelser och utredningar. SFS har åsikter om allt som rör student-, högskole- och universitetsvärlden och producerar rapporter och åsiktsdokument i de frågor som är viktiga för Sveriges studenter idag. Utöver det kan SFS svara på allehanda frågor kring studenternas möjligheter och problem.
SFS:s hemsida: www.sfs.se
SFS historia
Sveriges förenade studentkårer, SFS, grundades 1921. Bakgrunden var att Göteborgs studentkårs vice ordförande, Hans Kristoffersson, besökt Danmark året innan, för att där diskutera en europeisk studentorganisation efter första världskrigets slut. De som hade samlats var företrädare för de neutrala ländernaoch diskussionen slutade med att alla beslutade sig för att ansluta sig till Conféderation Internationale des Etudiants, CIE.
Problemet var bara att endast riksorganisationer kunde ansluta sig till CIE. Och i Sverige fanns ingen riksorganisation. -Jag får väl försöka ordna saken, sa Hans Kristoffersson.
Hemma i Göteborg tog han kontakt med Gustaf Stern, en äldre studiekamrat som varit medlem i en internationell studentorganisation. Tillsammans drog de upp planer och inbjöd de andra studentkårerna - Uppsala, Lund och Stockholm - till rådslag. Snart var man överens och i Lund 18-19 mars 1921 hölls den konstituerande konferensen. Erik Jonsson från Uppsala blev SFS första ordförande och Gustaf Stern blev dess sekreterare.
Hur styrs SFS?
Medlemskårerna träffas i maj varje år på SFS fullmäktige. Fullmäktige är SFS högsta beslutande organ och kårerna är på fullmäktige representerade i förhållande till sin storlek. Mandatfördelning görs i god tid innan fullmäktige och kårerna kommer då anmodats att välja och rapportera in delegater. Fullmäktige består av 199 delegater och utöver det brukar lika många funktionärer, observatörer, suppleanter och gäster närvara. Fullmäktige arrangeras av någon av medlemskårerna och går av stapeln under vårterminen.
På fullmäktige behandlas propositioner från styrelsen och motioner från medlemmar eller aktiva studenter. Därigenom fastslås SFS åsikter, oftast genom programtexter men ibland genom enskilda beslut. Fullmäktige beslutar också om budget och verksamhetsplan för det kommande verksamhetsåret. Till fullmäktige får alla delegater en ”handbok” som beskriver hur mötet går till.
Fullmäktige väljer styrelsen samt ordförande och en, två eller tre vice ordförande. Styrelsen består av 23 personer varav 20 eller 21 valts genom listval. De som inte väljs genom listval är SFS presidium, som består av en ordförande och två till tre vice ordföranden. Ordförande verksamhetsåret 2006/2007 är Elin Rosenberg, Göteborg. Vice ordföranden är Esbjörn Hyltefors; Linköping och Pelle Rödin, Uppsala. Styrelsen är SFS högsta beslutande organ mellan fullmäktiges möten. Dess uppgift är att utföra de uppdrag fullmäktige fastslagit och besluta över sådant som fullmäktige inte haft möjlighet att ta ställning till. Dessutom skall styrelsen lägga förslag till nästa fullmäktige.
Styrelsen brukar ibland tillsätta arbetsgrupper, kommittéer och utskott. Vilka grupper som bildas brukar variera från år till år men enligt stadgan skall alltid en doktorandkommitté finnas. Den består av forskarstuderande och behandlar frågor som berör forskning och villkor för forskarstuderande.
SFS kansli
På SFS kansli arbetar både arvoderade förtroendevalda och anställda tjänstemän. Presidiet, som i år består av en ordförande och tre vice ordförande, väljs av fullmäktige. Fullmäktige väljer även en styrelse på tjugo personer. De förtroendevalda sitter under en tolv månader lång mandatperiod, men är arvoderade i tretton månader för att kunna hjälpa till med överlämningen. Det är presidiet som uttalar sig i SFS namn och fungerar som organisationens språkrör.
När det gäller tjänstemännen så finns det en kanslichef, som ansvarar för personalfrågor, kansliorganisation samt utförandet av verksamhetsplanen och den arbetsledning som detta medför. Kanslichefen ansvarar också för SFS långsiktiga och strategiska utveckling.
Där finns juridisk, nationalekonomisk och utbildningspolitisk kompetens. Handläggarna sammanfattar propositioner och skriver remissvar samt gör rapporter och utredningar. På SFS kansli finns också kompetens inom kommunikation, mediearbete och påverkansarbete.
Sveriges förenade studentkårer (SFS) är ett samarbetsorgan för cirka 65 av Sveriges studentkårer. Bland SFS medlemmar finns alla sorters kårer, allt från mindre kårer med runt 30 medlemmar till riktigt stora med 33 000 studenter. Medlemskårerna omfattar dessutom studenter från alla olika utbildningsinriktningar. Totalt omsluter SFS cirka 270 000 av landets 350 000 studenter som "medlemmars medlemmar".
SFS har till uppgift att företräda sina medlemmars intressen samt bevaka och sprida information om utbildnings-, forsknings- och studiesociala frågor som rör studenternas situation på ett nationellt plan. SFS grundläggande uppgift är lobbyverksamhet, vilket betyder att SFS agerar och påverkar regering, riksdag, departement och statliga verk så att dessa ska fatta beslut som är så gynnsamma som möjligt för studenter. Exempel på detta är studentens rätt till studiemedel, studentbostäder, allehanda kvalitetsfrågor i grund- och forskarutbildning, rättsäkerhet och internationalisering. SFS är den enda av regeringens remissinstanser i utbildningspolitiska frågor som enbart består av studenter.
SFS arbetar bland annat gentemot Högskoleverket, Centrala Studiestödsnämnden och Verket för högskoleservice där SFS också nominerar representanter till olika grupper, styrelser och utredningar. SFS har åsikter om allt som rör student-, högskole- och universitetsvärlden och producerar rapporter och åsiktsdokument i de frågor som är viktiga för Sveriges studenter idag. Utöver det kan SFS svara på allehanda frågor kring studenternas möjligheter och problem.
SFS:s hemsida: www.sfs.se
SFS historia
Sveriges förenade studentkårer, SFS, grundades 1921. Bakgrunden var att Göteborgs studentkårs vice ordförande, Hans Kristoffersson, besökt Danmark året innan, för att där diskutera en europeisk studentorganisation efter första världskrigets slut. De som hade samlats var företrädare för de neutrala ländernaoch diskussionen slutade med att alla beslutade sig för att ansluta sig till Conféderation Internationale des Etudiants, CIE.
Problemet var bara att endast riksorganisationer kunde ansluta sig till CIE. Och i Sverige fanns ingen riksorganisation. -Jag får väl försöka ordna saken, sa Hans Kristoffersson.
Hemma i Göteborg tog han kontakt med Gustaf Stern, en äldre studiekamrat som varit medlem i en internationell studentorganisation. Tillsammans drog de upp planer och inbjöd de andra studentkårerna - Uppsala, Lund och Stockholm - till rådslag. Snart var man överens och i Lund 18-19 mars 1921 hölls den konstituerande konferensen. Erik Jonsson från Uppsala blev SFS första ordförande och Gustaf Stern blev dess sekreterare.
Hur styrs SFS?
Medlemskårerna träffas i maj varje år på SFS fullmäktige. Fullmäktige är SFS högsta beslutande organ och kårerna är på fullmäktige representerade i förhållande till sin storlek. Mandatfördelning görs i god tid innan fullmäktige och kårerna kommer då anmodats att välja och rapportera in delegater. Fullmäktige består av 199 delegater och utöver det brukar lika många funktionärer, observatörer, suppleanter och gäster närvara. Fullmäktige arrangeras av någon av medlemskårerna och går av stapeln under vårterminen.
På fullmäktige behandlas propositioner från styrelsen och motioner från medlemmar eller aktiva studenter. Därigenom fastslås SFS åsikter, oftast genom programtexter men ibland genom enskilda beslut. Fullmäktige beslutar också om budget och verksamhetsplan för det kommande verksamhetsåret. Till fullmäktige får alla delegater en ”handbok” som beskriver hur mötet går till.
Fullmäktige väljer styrelsen samt ordförande och en, två eller tre vice ordförande. Styrelsen består av 23 personer varav 20 eller 21 valts genom listval. De som inte väljs genom listval är SFS presidium, som består av en ordförande och två till tre vice ordföranden. Ordförande verksamhetsåret 2006/2007 är Elin Rosenberg, Göteborg. Vice ordföranden är Esbjörn Hyltefors; Linköping och Pelle Rödin, Uppsala. Styrelsen är SFS högsta beslutande organ mellan fullmäktiges möten. Dess uppgift är att utföra de uppdrag fullmäktige fastslagit och besluta över sådant som fullmäktige inte haft möjlighet att ta ställning till. Dessutom skall styrelsen lägga förslag till nästa fullmäktige.
Styrelsen brukar ibland tillsätta arbetsgrupper, kommittéer och utskott. Vilka grupper som bildas brukar variera från år till år men enligt stadgan skall alltid en doktorandkommitté finnas. Den består av forskarstuderande och behandlar frågor som berör forskning och villkor för forskarstuderande.
SFS kansli
På SFS kansli arbetar både arvoderade förtroendevalda och anställda tjänstemän. Presidiet, som i år består av en ordförande och tre vice ordförande, väljs av fullmäktige. Fullmäktige väljer även en styrelse på tjugo personer. De förtroendevalda sitter under en tolv månader lång mandatperiod, men är arvoderade i tretton månader för att kunna hjälpa till med överlämningen. Det är presidiet som uttalar sig i SFS namn och fungerar som organisationens språkrör.
När det gäller tjänstemännen så finns det en kanslichef, som ansvarar för personalfrågor, kansliorganisation samt utförandet av verksamhetsplanen och den arbetsledning som detta medför. Kanslichefen ansvarar också för SFS långsiktiga och strategiska utveckling.
Där finns juridisk, nationalekonomisk och utbildningspolitisk kompetens. Handläggarna sammanfattar propositioner och skriver remissvar samt gör rapporter och utredningar. På SFS kansli finns också kompetens inom kommunikation, mediearbete och påverkansarbete.
